Samtliga byggnadsdelar vid Oskarshamnsverket är grundlagda på berg av god beskaffenhet. Kylvattentunnlarna har därför kunnat utföras utan förstärkningar. De bortsprängda bergmassorna från O1 användes till utfyllnader och även till hamnens vågbrytare. Bergmassorna från O2 krossades till stor del till makadam. Bortsprängda massor från O3 användes bland annat till ballastmaterial för betongtillverkning, vägar och hamnbyggen i Visby, Oskarshamn och Simpevarp.
Processbyggnaderna är utförda i platsgjuten betong. Eftersom betongen utnyttjas för strålskärmning har vissa väggar och bjälklag en betydande tjocklek.
|
|
O1 |
O2 |
O3 |
|
Byggnader |
|
|
|
|
| Huvudleverantör |
|
|
|
|
| Reaktor |
|
Asea-Atom |
Asea-Atom |
Asea-Atom |
| Turbin |
|
Stal-Laval |
Brown Boveri/
Stal-Laval |
Stal-Laval |
| Markarbeten |
|
Armerad
Betong |
WP-system |
BOA* |
| Byggnadsarbeten |
|
Armerad
Betong |
Armerad
Betong |
BOA* |
|
|
|
|
|
|
Tidsplan |
|
|
|
|
| Byggstart |
|
1966-06-01 |
okt -69 |
maj -80 |
| Idrifttagning |
|
1971-12-01 |
aug -74 |
mar -85 |
|
|
|
|
|
|
Arbetsvolymer |
|
|
|
|
| Total byggnadsvolym |
m3 |
200.000 |
320.000 |
840.000 |
| Bergsprängning |
m3 |
80.000 |
150.000 |
745.000 |
| Formsättning |
m3 |
75.000 |
180.000 |
512.000 |
| Betong |
m3 |
25.000 |
59.000 |
190.000 |
| Armering |
ton |
1.400 |
4.400 |
18.700 |
|
|
|
|
|
|
Byggnadsvolymer |
|
|
|
|
| Reaktorbyggnad |
m3 |
63.000 |
106.000 |
148.000 |
| Turbinbyggnad |
m3 |
71.000 |
150.000 |
275.000 |
|
|
|
|
|
|
Andra byggnadsdata |
|
|
|
|
Reaktorbyggnadens
höjd totalt/över mark |
m |
62/45 |
70/49 |
64/57 |
| Skorstenshöjd |
m |
70 |
110 |
100 |
|
|
|
|
|
* BOA = Byggkonsortiet Oskarshamnsarbetena (Nuvarande NCC) |